Din hälsa

Om havre

Havre är ett av våra fyra sädesslag. Till skillnad från vete, korn och råg, innehåller havre inget gluten. Havre innehåller lösliga fibrer vilket innebär att de, när de kommer i kontakt med vatten, bildar ett gelé. Havre ger en låg glykemisk belastning, vilket innebär att du får en långsammare blodsockerhöjning och ett lägre insulinpåslag efter en måltid bestående av havre jämfört med t.ex. vete. Den bidrar därmed till att hålla blodsockret på en jämn nivå. Havre innehåller dessutom nyttiga fibrer som håller dig mätt länge. Ditt sockerbehov minskar.

Belly Balance & Hoper

I samarbete med Sofia Antonsson på Belly Balance har vi på Hoper fördjupat oss i vad bra mat egentligen är. Läs mer nedan om känslig mage samt fördelar med havre.

Besök bellybalance.se

Sofia Antonsson på Belly Balance

#känsligmage

Glutenintolerans - celiaki

Cirka 1-3% av Sveriges befolkning har glutenintolerans eller celiaki, an så kallad autoimmun sjukdom där själva glutenproteinet startar en startar en inflammation i tarmslemhinnan som då skadas. Symtomen kan vara ont i magen, diarré, järnbrist och viktnedgång. Den som har celiaki bildar antikroppar mot gluten, vilket man kan mäta vid ett blodprov. Då är det viktigt att man inte äter glutenfri kost under tiden man gör testet eftersom det inte blir tillförlitligt då. Behandlingen vid celiaki är strikt glutenfri kost livet ut.

Havre och IBS
Det är en vanlig missuppfattning att det är sädesslag och i synnerhet gluten som ger IBS-symtom. Det stämmer inte! Hos den som har IBS är det fibrerna i sädesslagen vete, korn och råg som ställer till det. Havre går utmärkt att äta för den som har IBS, men det ska vara vanliga havregryn och inte de fiberberikade som vanligen innehåller vetekli.
Havre är hälsosamt
Havre är inte bara klimatsmart, det är riktigt nyttigt för oss. Innehållet av fibersorten betaglukaner bidrar bland annat till:

Att sänka kolesterolet
Att förebygga tjocktarmscancer
Ökad mättnad
Lägre blodsocker

Havre innehåller också sk resistent stärkelse. En form av stärkelse som inte bryts ner i tunntarmen utan kommer ner i tjocktarmen i intakt form. Där mumsar tarmbakterierna loss och som tack för maten producerar de smörsyra. Själva smörsyran är både antiinflammatorisk och hjälper till att hålla tarmbarriären i skick.

Om IBS

IBS (Irritable Bowel Syndrome) är en så kallad funktionell magtarmsjukdom som drabbar 15-20 % av världens befolkning. Sjukdomen kallas ibland både stressmage, mjölkmage och ballongmage. Ca 70 % av de som drabbas är kvinnor och 95 % av de som söker vård är kvinnor.
Läs mer

Med funktionell magtarmsjukdom menas att man inte hittar något uppenbart fel på tarmen, som t ex laktosintolerans eller glutenintolerans. Tarmen ser fin ut, men fungerar inte riktigt som den ska.

Varför man får IBS är inte helt klarlagt, men man vet att det finns ärftliga faktorer. Tarmens motorik kan vara påverkad och en obalans i tarmfloran har setts påverka uppkomsten av IBS. Ökad signalering mellan tarmen och hjärnan i kombination med ökad smärtkänslighet leder till att man känner av sin mage i större utsträckning. Det är vanligt att personer med IBS haft besvären i många år utan att man fått hjälp.

De klassiska symtomen vid IBS är:
Gaser
Uppblåsthet
Smärta
Diarré
Förstoppning
Omväxlande avföring

Symtomen vid IBS kan variera i styrka och vara alltifrån milda till svåra. Många blir påverkade av sin mage i vardagen och tackar nej till sociala aktiviteter. IBS är dessutom kostsamt för samhället.

Visst du att?
    • IBS är en riktigt diagnos, det sitter inte bara i huvudet
    • Även barn kan ha IBS
    • Det tar i genomsnitt sju år innan man får en IBS-diagnos.
    • Kostbehandlingen FODMAP hjälper 75 % av alla med IBS att minska sina symtom!

Om FODMAP

FODMAP är ett samlingsnamn för Fermenterbara, Oligo- Di- och Monosackarider och Sockeralkoholer (Eng Polyols). Dessa är fermenterbara (jäsningsbara) kolhydrater. FODMAP kommer ursprungligen från Australien där den forskats fram av läkare och dietister och använts sedan 2005.
Läs mer

Gemensamt för personer med IBS är att tarmen inte absorbera FODMAP-molekylerna fullständigt. FODMAPs är snabbjästa och har förmågan att påverka vätskebalansen i tarmen, vilket orsakar de klassiska IBS-symtomen.

• Fruktos – fruktsocker, finns i frukter, grönsaker och honung
• Laktos – mjölksocker, finns i mejeriprodukter från ko, får och get
• Oligosackarider – kostfiber som finns i bl a ärter, bönor, linser, lök, vitlök, vete, korn, råg, rödbetor, kronärtskocka
• Sockeralkoholer – sötningsmedel i tuggummi och halstabletter, naturligt förekommande i bl a avokado och svamp

FODMAP-behandlingen görs i flera steg och går ut på att minska mängden fermenterbara kolhydrater. Därefter lägger man tillbaka kategori efter kategori och på så vis svart på vitt vad man reagerar på och slipper gissa. Det är nämligen inte det senast intagna livsmedlet man reagerar på utan vanligare det man åt för 1-3 måltider sedan. Det beror på att reaktionen på FODMAPs sker i tjocktarmen och det tar i regel ca 12 timmar innan maten kommer fram dit.

De olika stegen i behandlingen är:
1. Mat- och symtomdagbok.
2. Elimineringsfas ca 4-6 veckor.
3. Återinförandet.

Resultatet av FODMAP-behandlingen kommer vanligen efter ett par veckor, men det kan dröja innan man kommer till en punkt då magen är helt lugn. De flesta med IBS reagerar på lök, vitlök, vete, råg och baljväxter. Genom att använda sig av ”maghinken” kan man lättare förstå vilka livsmedel som fyller på mer än andra och därmed hitta sin egen tolerans.

FODMAP-behandlingen är ingen quick fix utan en behandling som vanligen tar ca 3-6 månader att göra helt klart. Då är målet att ha identifierat 10-15 livsmedel som man vet är sina triggers. Behandlingen görs alltid i samråd med en dietist som är specialutbildad eftersom det är av yttersta vikt att behandlingen blir rätt från början för att uppnå resultat.